Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur matematiklÀrare pÄ grundskolans senare Är ser pÄ verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sÄdan. För att uppnÄ syftet utformade vi en enkÀt som delades ut till 60 verksamma matematiklÀrare i Är 7-9 inom LuleÄ kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framtrÀdde bilden av att instÀllningen bland lÀrarna till största delen Àr positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgÄr ocksÄ av undersökningen hur sÄdan matematikundervisning bedrivs, nÀrmare bestÀmt genom att anvÀnda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vÄr uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning Àr vÀrdefull för att fÄnga elevernas intresse och fÄ dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Syftet med denna undersökning var att se om det fanns nÄgot i lÀrarens förhÄllningssÀtt som behandlade pojkar och flickor olika i matematikundervisningen i skolÄr 5. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀt med uppföljande intervjuer i en klass. Klassen bestod av 22 elever varav 12 var flickor och 10 pojkar. Resultatet av enkÀterna visade att eleverna upplevde sin matematikundervisning jÀmlik. I intervjuerna framkom dock i vissa frÄgor att eleverna upplevde att en viss könsskillnad fanns i matematikundervisningen.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever har för uppfattningar om grundskolans matematikundervisning och vad de kan identifiera för framgÄngsfaktorer. Sex elever i klass 4-6 intervjuas och resultatet bearbetas sedan kvalitativt. I resultatet framtrÀder bÄde liknande och motsÀgande uppfattningar kring matematikundervisning. Gemensamt för eleverna Àr att de efterfrÄgar en varierad undervisning. Det gÄr ocksÄ att urskilja att de ger uttryck för ett sociokulturellt perspektiv pÄ framgÄngsrik matematikundervisning. D v s att den sociala gemenskapen, kulturen och sprÄket lÀgger grunden för mÀnniskors utveckling och lÀrande. Eleverna framhÄller undervisning pÄ rÀtt nivÄ, möjlighet till samarbete och tillgÄng till konkret material..

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielÀrares attityder till och upplevelse av hur de tillÀmpar verklighetsanpassad matematikundervisning. Metoden Àr enkÀter och urvalsgruppen Àr samtliga matematiklÀrare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvÀrderingen av resultaten som pÄvisar stora skillnader i lÀrarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lÀrare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad matematikundervisning dÀr mer Àn hÀlften anser sig applicera detta en gÄng per vecka eller oftare. PreliminÀra resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgÄngspunkt..

Detta konsumtionsarbete kartlÀgger delar av den forskning som gjorts om elevers lÀrande i matematikundervisning via problemlösning. BÄde svensk och internationell forskning har studerats, med tyngdpunkt pÄ internationella studier genomförda efter 2005 och svenska studier genomförda efter 2000. Detta för att fÄ fram ett sÄ aktuellt resultat som möjligt. Konsumtionsarbetets syfte Àr att utreda hur elevers lÀrande pÄverkas av matematikundervisning via problemlösning och om elever med olika förutsÀttningar pÄverkas olika av ett sÄdant arbetssÀtt. Resultatet redogör dels för forskning som pÄvisar hur matematikundervisning via problemlösning kan pÄverka lÀrandefaktorer positivt.

In this paper we describe the issues of credibility in web applications and internet communities. We bring up examples of how other designers have solved credibility-problems. Further we discuss the features we have created for our community, Stickling, to make any visitor to perceive it as credible..

Jag Àr en lÀrarstudent som har valt att undersöka andrasprÄkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en tydlig bild av vilken uppfattning andrasprÄkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen nÀr det undervisas pÄ tvÄ sprÄk. Jag vill Àven undersöka modersmÄlslÀrares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det Àr bra sÀtt att undervisas pÄ och att modersmÄlslÀrarens roll Àr viktig och anvÀndbar..

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Intresset för denna undersökning vÀcktes i vÄr lÀrarutbildning, dÀr vi har fÄtt inblick om hur det i allmÀnhet ser ut inom skolvÀrlden och i synnerhet inom matematikÀmnets abstrakthet. UtifrÄn detta vill vi undersöka fyra lÀrares syn pÄ vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lÀrare anvÀnder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn pÄ vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en positiv instÀllning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte pÄ samma sÀtt av dessa lÀrare, vilket dÀrmed resulterar i olika syn pÄ vardagsanknuten matematikundervisning..

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kÀnnetecken för bra matematikundervisning. Syftet Àr att fÄ kunskap om vilka uppfattningar elever och lÀrare har om vad som kÀnnetecknar bra matematikundervisning pÄ en skola som Àr i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolÄren och deras lÀrare anser kÀnnetecknar bra matematikundervisning. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar, dels en enkÀtundersökningbland elever, en kvantitativ studie med sÄ kallade attitydfrÄgor, dels intervjuer med lÀrare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frÄgor. Studien genomfördes med elever i Ärskurs 2 och Ärskurs 5 och deras matematiklÀrare.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare anvÀnder nÀrmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte Àven i vilken utstrÀckning de anvÀnde nÀrmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda nÀrmiljön i matematikundervisningen. I denna studie anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visade att lÀrare anvÀnder nÀrmiljön bÄde nÀr de undervisar inomhus och utomhus.

I denna studie undersöks hur verksamma pedagoger reflekterar över sin matematikundervisning, vilka förutsÀttningar som finns samt hur de gÄr tillvÀga för att utveckla densamma. Arbetet utgÄr frÄn en inriktning sett utifrÄn pedagogens perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts pÄ verksamma pedagoger, som arbetar med elever i de tidiga skolÄren, i klassrums- respektive lÀrarrumsmiljö. Empirin analyseras med utgÄngspunkt i teorierna kring deltagande mÄlstyrning samt den reflekterande praktikern.